Jag både tycker om, och har alltid tyckt om djur.
Jag har växt upp med en svart dvärgpudel som hette Patrik. Han blev 9 år. Efter det fick jag en egen hund.Men eftersom min mamma ville ha ett ord med i laget så blev det en svart dvärgpudel till, som fick heta Truls. Tyvärr så blev han mycket ensam hemma pga av olika omständigheter så vi beslöt att han skulle få komma till en annan familj som hade mer tid.
Så blev det då ett par akvariefiskar som flyttade hem till mig senare.Och en liten guldhamster vid namn Fifi. Hon var vit med guldbrunt huvud och några små bruna fläckar i en lång rad på ryggen. Dessutom var hon en riktig rymmardrottning, en hamstrarnas Houdini! Jag vaknade en natt av ett plaskande ljud! Då hittade jag henne simmandes för livet bland fiskarna!
Sedan blev det inga mer djur förrän jag träffade min man och vi fick vår första dotter.Då fick vi en undulat som fick namnet Pippi. Hon väckte oss lika glatt kvittrandes varje morgon kl 05.00. Tyvärr var vi inte alla lika glada vid den tidpunkten på dygnet!*S*
Nästa djur blev en katt som hette Murre. Han trivdes inte som innekatt och vi försökte ta honom ut i koppel. Men när vi efter att vår andra dotter föddes flyttade, så fick han bli utekatt. Tyvärr blev han till slut en dag överkörd och kom inte hem mer.
Men innan dess så fick vi vår tredje dotter och vi hann ha både en dvärgkanin med namnet Snuffi, och som tuggade på alla våra kablar hemma.
Vi hade ett marsvin med som tjöt som ett tjuvlarm så fort någon öppnade kylskåpet!
Min man ville ha en ny fågel, så vi skaffade en nymfparakit som härmade ljud.Han hette Pedro.För att han skulle få sällskap så köpte vi en hona som var så tam att hon flög fritt i huset.Henne kallade vi Polly.Tyvärr blev Pedro sjuk och somnade in en dag. Men Polly levde många år till.
När sen vår yngsta tjej blev 3½ år så skaffade vi en busig Golden Retrievervalp. Han hette Dekal's Hold me tight, men fick heta Nicko till vardags. Murre fick en sån chock att han bara kom hem för att äta innan han försvann igen. Tyckte nog vi tagit hem ett litet monster.. De kom bra överrens med tiden sen.
Denna lille valp grävde upp alla mina rabatter och åt med förtjusning upp barbie-dockornas händer o fötter till barnens förtvivlan.Men han blev stor han med och eftersom det var min hund så började jag på kurs med honom. Det slutade med att jag tränade lydnad, jakt och agility med honom. Vi tävlade lydnad upp till klass III, ett par jaktprov och ett par ggr i agility.
Så föddes vår son och tävlandet kom lite på sidan av.Men vår yngsta tjej sparade till en egen valp när hon var 10 år. Så det kom en liten trefärgad Shetland Sheepdog i huset. Han hette Ackerman men kallades för Gnutten. Han blev fostrad av Nicko så den dag Nicko blev 11 år och sjuk så saknades han inte enbart av oss tvåbeningar.
Jag hade då börjat jobba lite smått så det fanns inte tid för en ny valp kändes det som. Istället så blev det en liten, ettrig svart kattunge som var mer vild än tam! Han fick heta Sotis.Gnutten och han kom bra överrens bara de vande sig vid varandra. Sotis for runt överallt. Klättrade i duschdraperiet o satt på duschstången o tittade när man duschade. Välte julgranen o slog sönder otaliga kulor! Blomvaser med blommer gick inte att ha så länge han levde för han bara välte ut dem. Han blev efter ett par år mycket lugn o sällskaplig på sitt vis. Han var som en vaktkatt! Inga dörrar fick stängas för honom för då öppnade han dem själv mycket bestämt.
När sen sonen blev lite större så blev det en kisse till i huset. En lurvig stor sak som hette Casper. Han var raka motsatsen mot Sotis. Lugn, sävlig och lurvig! Han var en blandning mellan Perser och Norsk skogkatt. De enda gånger det blev fart på honom var om Sotis jagade honom, el om han fick syn på fåglarna på balkongen! Då var han vig och lätt som en fjäder.
Idag har vi inga djur eftersom min sambo är allergisk.Men intresset finns där än..
Här kommer det lite bilder:
Pippi Murre sovandes i bokhyllan
Kaninen Snuffi
Nicko med Polly på huvudet..
Gnutten.. Nicko leker med Gnutten..
Sotis spanandes..
Här sover han på sina favoritställen.. Baken på Jonathan och under databordet..
Casper som kattunge och som vuxen. Han var mera grå som liten..
Här ser du hur snäll han var..
Han är totalt terrad av Saras lilla Franska Bulldogvalp på ca 3 mån.
Den enda han hade respekt för var Sotis.. *S*
